logo di dialetto viestano (foto scattata il 24/12/2004)

home dialetto viestano libri letti su spotify ricordi sonori

Sei in: home - dialetto viestano - pillole di tanineidi.

Pillole di "Tanineidi".

copertina del libro Tanineidi
da "Tanineidi - Vieste, i viestani, le storie, le tradizioni in versi"
di Gaetano Dellisanti (1921-1994) - Edizioni del Rosone - 2012. 920 pagine.

Le poesie presentate di seguito sono riprese dal profilo facebook dell'autore e qui riproposte in ordine cronologico (quando possibile) e senza nessuna ulteriore revisione del testo.

Indice:

VNIT A VIST

Gend che partit p l'Ann Sand
vnit a Vist tutt quand!
Pellegrin d tutt u munn,
arrambcatv sop u Pzzmunn!
Comitiv d qualsias paes,
facitv u bagn alla Mezzapres!
E vuj turist du Giappon,
duj chepsott ret u Trion!
Vnit p n'gil, p n'derr e p mer;
f'rmatv però quann vdit u fer.
Nuj v facim vdè i surg russ:
moss, fanatcarija vacand e luss;
u Segg, i grott, u castidd;
u scel, la Fasc'nedd, u Pandanidd.
S vnit assapret i cannllicchj,
quidd però che accapp Unzicchj;
v facim vev au "Puzz sal'z"
e durmì ret la "Porta fal'z".

(giugno 1950)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

S’AVVCIN NATEL

U fum s ved p sop i titt
e na ddor s send d cos fritt.
Jnd la cucin la vcchjaredd,
assttet sop la chjangaredd,
dic ai pcc’nunn: “Ven Natel!
Nvunnit, bell, i pettl au mel.
For fej fridd, statv n’ghjus;
non asc’nnit, scal’fatv sus.
S staser facit i bbun fgghjul
crej v’agghja dà i mustazzul;
i clustr a Natel, u cal’zon,
i strufflicchj e i cos bbon;
u vin cutt, i mennl att’rret
e nu bell bucchir d muschet.
Assttatv mo tutt ai bangtidd
che agghja frisc i cal’zungidd;
manget e facit i bbun fgghjul,
po scetv a fccà sott i l’nzul
che a Natel au Cummend a matutin
v’agghja purtà a vdè u Bommin”.

(Faro di Vieste, dicembre 1950)

I MASCH’R DU SEGG

Asc’nnevn da u Segg
e scevn a passegg
nu bell grupp d mascaredd:
Ptruzz v’stut da Pul’c’nedd,
Tatonn invec da Arlecchin
e Lunard tind d farin.
S vdetv, robb da pazz,
serij lor p mmizz la chjazz...
Tnevn tutt la faccia tend,
e la gend ngandet a tn’mend:
“Teh, quedda vasc è Purzjell
-dcev- la npot d Zjell;
cudd a fiangh pu nes pzzut
ej Giorg nustr che c’eja v’stut;
e quedda reta ret pu sciumm tis
ej Mariett. Uh, quanda ris!!”.
J’ dich a vuj: “Pcchè r’dit?!
Stem a Vist, che chjù vulit?!
Eppò u sapit che a Viaregg
senz i masch’r du Segg,
senz u sciumm d Mariett
e senza Giorg pi mustazzett
u congors non g pot fa?
Forz perciò tutt a jucclà:
‘Viv du Segg i mascaredd,
viv a Ptruzz u Pul’c’nedd’.”

(Faro di Vieste, febbraio 1952)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

AU STRUSC D SANDA MARIJ

U dich a quidd che no u sann
che au strusc d cuss’ann
cummà Sabbllucc la tapuner
p na bella ndruscia ner,
tutt azzmet, ma com na mop,
c la spassjev sott e sop.
E chi no l’ha vist sott l’archet
a Fulmjucc pu fdanzet?
Tes, jess, mmizz la trupp,
com spcchjev p cudd tupp.
Bell pur Ndogn l’urtlen,
p tand d cravatt amr’chen,
che au fiangh d Teres
russchev nucedd appes.
U chjù maffius però era G’sepp,
a braccett a Marg’sepp,
che pu cappidd tr’zzjet,
u custmicchj stind e tarlet,
sicch e jrt com na cann
vocch apirt s’ndev la bann.
Sti bell cos succedn a Vist.
I vulit vdè? Vnit ai fist.

(Faro di Vieste, giugno 1952)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

M'NUCC (Carmine Degifico 1907-1977)

M'nucc, sunator d viulin,
p na catarr e nu mandullin,
ret i port d'innamuret
c dvert a purtà i s'rnet.
Quann i cos vann tutt rett
c stej u bucch'ruzz e la s'garett;
quann invec c mettn stort
vattlu frich da ret i port.
Che n sapit quand avvendur,
spec jnd a quidd p'rtun scur.
Na sera tard, infatt, n'ombr
tutt la pgghjar'n p malombr.
E M'nucc, murt d pavur,
da sop u s'cond ballatur
c m'nej a ruppl i schel
c'rcann aiut da Sammchel.
N'al'ta nott l'orchestrin
aver attacca na manvrin,
e nu sunator: "Damm u la",
quand'ecch s'ndì d jucclà.
E M'rnucc: "Scappet u pulmner!
Sanda Marij! San G'nner!
Trasit jnd a stu p'rton
e m'net subbt u varron".
Accussì M'nucc e l'orchestrin
aspttar'n che sunass matutìn.
Però è inutl che rdit:
a Vist tutt u sapit
che quann vun c vol nzurà
senz d M'nucc non pot stà.

(Faro dì Vieste, ottobre 1953)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

I VICCHJ D LA "PORTA FAL'Z"

Quann arriv la pr'maver,
u dopp mangià fin alla ser,
sott i mur du castidd
c vann assttà i vcchjaridd:
Pitr, Frangisch e Giuvann
- che ten passet uttand'ann -
e Pasqualin, Tator e Ncol,
p gustjar'c la sfer du sol.
P far'c vnì la chjacchjaredd
prim s'appicc'n la p'pparedd.
Sebben foss u chjù grann
u strol'ch, però, u fej Giuvann.
"Cuss è munn d b'rband
- dic - d lazzarun e br'gand.
Ogn jurn na cart d tass,
tribut, contribut e sopratass.
Vun a sta semb a pagà,
e com c fej a cambà?
D stu pass stem frisch,
proprij frisch, car Frangisch.
Sonn fnut i timb, cumbà Pasqualin,
quann p duj o tre carrin
u cr'stien putev mangià,
vev, vstir'c e cal'zà".
E pgghjann u stucc d l'erbasand:
"Quiss sonn timb d n'gr'mand.
Tu u sej bbun, car Tator,
che fann vnì u palpt du cor.
D cartell, rc'vut e bullett
tengh nu tratur d culnnett.
La dnung mo c vulev
p farm vnì n'dutt la frev".
A lutm Giuvann tom tom,
al'zann all'arij u baston:
"Tu no u crit no, cumbà Pitr,
che i spararrij p stu mitr".

(1953)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

LA PARTENZ D PURZJELL

Lun’dì matin p la Gal’nell
è partut pur Purzjell,
che da u sutten d via Papalan
c’eja trasf ’rit a Milan.
Quann l’agghj vist au pullmann
assim ai sor e u fret grann,
p na pllicc mezza sp’let,
la permanend, u muss appttet
e u cappott d vllut ner,
l’agghj pgghjet p fruster.
Ma com agghj vist arrvà l’atten
agghj capit subt ch’era v’stsen,
pcchè oltr a la val’gett,
la spurtcedd e u sacchett,
purtev pur na mustredd
d mustazzul e pzzaredd.
Prim che u pullmann partess
-pu spcchjtidd e la pttness-
p parè bell mmizz la gend
ciaggiustev la permanend.
Quann ha fnut a tutt d salutà,
a vun che l’ha vlut addumannà:
“Beh, Purziè, mo quann turn?”
P fà s’ndì a chi stev atturn:
“A Vist, e u pozz dic fort,
non torn chjù mangh mort!”
Ah, quedda Purzjell! È u ver
che da lun’dì sì dv’ndet fruster,
ma non dcim però fssarij:
tu a Vist turn a Sanda Marij.

(marzo 1956)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

SAVERIJ NON EV TURT

Tu dic che Saverij
non ej p’rsona serij,
pcchè quann le vist
sbatt i men ai comunist,
dà u vot alla monarchij
e vandà la democrazij
non ej chjù capit
che pesc foss e d che partit.
S Saverij non è serij
è p col’p d la mserij.
Puv’ridd, p tanda figghj,
u stpendij non pigghj;
ches non ten nè vuliv,
e s’ccom non arriv
a sfamà tanda vocch
fej quedd che l dic Rocch:
sbatt i men ai comunist,
port la tess’r di sucialist,
dej u vot alla monarchij
e dic ben d la democrazij.
P me Saverij non ev turt:
cuss munn ej accussì sturt
che s vuj t’rà nand
e fà fess a tutt quand.

(ottobre 1956)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

U SAN GIORG D SANDIN

A San Giorg Sandin,
pr’paret u bell c’stin
-non angor er’n i nov-
pu vst’tidd, i scarp nov
-assim au fret e Colin-
è sciut sop la cullin.
Prim d’arrvà la pr’c’ssion
avev fnut la culazion:
la seccia fritt, la fr’ttet,
u taradduzz ng’lppet,
la lattuch, i vunghlicchj,
u vin p far’c u bufflicchj.
Purtet u Sand a r’trà,
Sandin è sciut a mangià:
ma dop u ris p la rcott
è scappet a vdè Strsciott.
Fnut la cors di cavadd
u uagnon, p tutt i cadd,
aller e cundend ret la bann
zupp zupp scev fr’scann.
Fin a nott pu pallon
atturn l’orchestra Marron,
au post d tnmend,
ha dsturbet la gend.
Au prim col’p d batterij
eccl vcin la p’scarij,
pu pallon attacchet au fil
a vdè i rutedd d scì n’gil.
U cr’dit? Er ques l’un,
e aveva stà a u quart sun!
Ma anzchè al’zà u pass,
scev parlann d cal’cass.
La matin, a tarda or,
accumbagnet dalla sor,
Sandin mizz add’rmut
sop la scol è vnut,
p durmì sop u bangh
pcchè er angor stangh.

(Faro di Vieste, maggio 1957)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

U PR'SEPIJ DI NINUCC

Au pr'sepij di Ninucc
c stej u vov senz u ciucc,
u Bommin p nu vrazz
e na picch d pupazz.
San G'sepp e la Madonn
non g capisc qual sonn,
pcchè au pr'sepij di Ninucc
sen è sol la pch'rucc.
Quann ven u Natel
appicc u stuzz d la cannel
au Bommin jnd la grott
p nu poch d pagghj sott.
Senza re Magg, senza stell...
ma p Ninucc tutt è bell:
u Bommin p nu vrazz
e i cingh o sej pupazz
che, ques tutt senza chep,
chi sonn nsciun u sep.
Non ej u pr'sepij du Cummend,
ma Ninucc è tand cundend
che ogn ann, fnut d farl,
chjem l'amic a vs'tarl.
Pr'sepij pov'r, uagnon flic,
e u Bommin u bn'dic.
U bn'dic chjù d tutt
s p poch pupazz rutt
- pcchè è net in puv'rtà -
trov com puterl adurà.

(1959)

Ascolta su youtube dalla voce di Celestino Di Vieste.

U RMIT D LA PIETÀ

U rmit d la Pietà,
p puter'c almen sfamà,
p la casc'tedd e la vsazz
g'rev pi stret e pi chjazz;
sagghjev di s'gnur i p'rtun,
tuzzlev ai sutten di cafun.
Dcev sudet o chjn d lot:
"Anma bn'dett d vot!"
E a chi qualche cos u dev
u paravis prumttev.
Er vecchj e v'vev sul
jnd nu stuzzaridd d'arcul;
p litt avev u pagghjon
e la chjangaredd er la pul'tron;
p lambadarij tnev la lucern
e la lir accucchjet er la quatern;
duj struml e nu tzzon
facevn da stuf e termos'fon;
u megghj piatt, past e fasul;
u megghj dol'c, u mustazzul;
u vstit d la fest, cudd nuv,
stev semb appis a nu chjuv
e tnev doj pezz n'gul;
ret la port nu fir d mul,
che jss chjamev portaf'rtun,
proprij jss che stev dsciun!
Er april quann murij
e mttevn l'archet d Sanda Marij!
Rcord ch'er ques sch'rut
quann nu prevt e nu tavut,
purtet da quatt spiazzin,
passavn pu cors Fazzin.
Nè parind, ret, nè cumber
ma sol la carrozz du c'mter!
Nè na cungrej nè na gh'rland:
er nu rmit! Mo stej pi Sand!

(ottobre 1971)

U BUSCIARD (Michele Vario 1849-1941)

Chi c spussdej u vrazz o la gamm
ven da l'atten o da la mamm
accumbagnet subbt au sptel.
Ma a Vist, pur ch'ej Natel,
p la gamma spussdet e pu vrazz,
p poca spes e senza strapazz,
a ch'nvrond d l'al't pais
stem proprij mbaravis.
Na vol't c stev u Busciard,
che la ser rc'vev fin a tard.
Cuss non tnev nu tavl operatorij
nè nu stuzz d l'ambulatorij.
J' mu rcord: facev u vaccher
e al'tev d frond la "chjangh amer".
Bun om, senza scol e analfabbet
non c pgghhjev mej paghet.
S'cchè net pov'r murij pzzend,
ma bn'ditt da tanda gend.
Suparet la uttandin, vecchj,
ques cich, ma bun d recchj,
chjamej a la ches p fà l'alliv
a Lunard Cavallir, angor viv.
E tann p Mchel u vaccher,
mo p Lunard ch'er craper
quann a Vist captn sti uej
a Fogg sol qualcun vej.
Chjù numnet ej u Busciard,
chjù furtnet però Lunard,
che chjamet alla Gattaredd,
p s'stmà qualche ussaredd,
a Pugn'chjus, Peschc e Manacor
eja r'tnut nu benefattor.
Paghet poch o p qualche rghel
camb pov'r, ma megghj d Mchel!

(maggio 1973)

I SAM’CLER

Mes d sttembr, jurn v’ndott,
voc e cand p tutt la nott:
chi all’appid, chi pu trajn
partevn p Mond i pellegrin.
Quann arrvev u jurn trend
la via nov cianghjev d gend.
Er’n uagnun, grann, fdanzet...
E spec s’er na bella sciurnet
a na cert’or, u dopp mangià,
a rocchj passavn p la Pietà
e, pgghjann la salit du c’mter,
scevn a cunfrundà i sam’cler.
I prim a turnà er’n i bc’clett,
ma i uagnun pu circhj e la bacchett
arrvavn sop a Salirn e Mac’nin
a vdè s arrvavn i trajn.
Vers u tard, affamet e stangh,
tutt nvrasc’net d povla biangh,
a chi truvavn p vcin i fond
dcevn che vnevn da sotta Mond.
Indand accom arrvavn i trajn
arrvavn all’appid l’al’t pellegrin,
che pi scurciator e i trattur
cam’net avevn la nott au scur.
Da vcin la chjs d la Pietà,
i sam’cler attaccavn a candà;
e p la mazza longh e la vsazz
sflavn pu cors e p la chjazz,
semb candann vun reta n’al’t
fin ai schel d la chjsa d’al’t.
U jurn appirs jnd a ogn p’rton
i uagnun pu cavadducc d carton
sciuquavn assim ai uagnungidd
che avevn avut u trajnidd.
E chi tnev la pall, chi u man’cett,
chi la pup e chi la trumbett.
Po tutt da i nonn e da i zjen
p avè u puparet e l’ostia chjen.

(marzo 1976)

LA CAL’ZETT DI MURT

Accundavn pur ai timb mij,
quann c stev chjù pzz’ndarij,
che i murt mettn la cal’zett
appes au chjuv e au f ’rrett.
Però la sera prim, mendr durmev,
mamm citta citt m mttev
ret la port, appes au varron,
na cal’zetta longh d ch’tton.
A me e a tutt i uagnun d tann
captev d truvà p ann e ann
jnd na vecchja cal’zetta pulit
fich secch e castagn a bullit.
S sti cos i truvamm jnd u pet,
jnd la gamm c stev u murganet.
Quand’emm cundend, quand allgrij:
c parev n’al’ta Sanda Marij.
Chi non c’era cumburtet bbun
truvev la cern e i cravun.
Mo i uagnun sonn chjù spirt,
stann semb p l’ucchj apirt.
Da nu mes prim i vetn appes
addonn i mamm fann la spes.
P la cal’zett fann i z’rlus
e stann semb a pgghjà scus:
chi la vol d pezz, chi d rtin,
chi vol la giall, chi la v’rdin;
chi la ten biangh la vol ros
chisà pot truvà l’al’t cos.
E prim che c mettn jnd u litt
hann già sduvachet i cal’zitt.
Quann c r’spegghjn la matin
vetn che manghn i ciuclatin;
e la fest anzchè less bell
vej a f ’nesc semb a burdell.

(novembre 1977)

S’AVVCIN PASQU

Sagghjenn pu cors Fazzin
agghj vist a Cung’ttin
che p la ren e u l’mon
pulzzev i manigghj du p’rton.

Pur la figghj d Ndunett
pu vacil e la scupett
biangh’scev a via Marches
u mur du mgnel d la ches.

Passann p via Cappuccin
non avit vist a Nunziatin
che pu scupl, jnd u p’rton,
luvev la povl e u papon.

Lun’dì Tar’sin prest prest
ha spannut u scut c’lest,
po eja sciut a vdè p la ng’ret
da mett sop la tavl, au m’rchet.

Mammt eja stet fin a jr ser
a lavà matun e a mett cer,
dop che jnd la cr’stallir
avev s’stmet tutt i bucchir.

Stej nu pttor “sop la ren”
che appett fir e p’rsien,
e na fem’n chjuttost vecchj
che pu polivetr pulizz i specchj.

Da via Marcon a Forno Danell
i ches sonn tutt pulit e bell:
s’aspett Pasqu, i parind, l’amic,
e u prevt che a vnì a bn’dic.

(marzo 1978)

PRIM E DOP P’SET L’AN’M

Accom n’om d cambà f ’nij
l’an’m c pr’s’ndej a Dij,
e l’ang’l e u dmonij ret
ognun pu libbr di pucchet.
Dij, assttet sop u tron,
p’sev l’azion brutt e bon.
La vulanz er tutta d’or
e ass’stevn alla pes pur lor,
mttenn assim sop i piatt
i libbr d l’azion fatt.
Cudd d l’ang’l p’sev d chjù
p s’gn’fcà che i v’rtù,
i bon azion e la bundà
non l’avev fatt mej mangà,
e tra na carezz e nu surris
l’accumbagnej m’baravis.
Non putennl au nfirn purtà
u dmonij c mttij a gastmà.
Nuj tutt quand amma murì
e vcin u tron d Dij scì,
p far’c l’an’m p’sà
e vdè che putim m’r’tà.

(luglio 1979)

U NATEL DI DUJ P’NZIUNET

Duj p’nziunet jnd la vill
parlavn d Natel e d nguill.
“Pur che songh p’nziunet
u Natel a less a garbet.
La ser d la vgiglij pur
a uann m mang la v’rdur,
duj pîzz d nguill arrstut
p nu poch d l’mon spr’mut;
po fazz accom fann l’al’t,
m n vech pur j’ a d’al’t
pu mbrell e pu cappott
alla mess d mezzanott.
La fest tutt mangem bbun:
nu bell piatt d maccarun,
la carn, i nucedd, i frutt
e la cundandezz ej d tutt.
La spes la tengh già fatt:
stann chjn cest e piatt,
prond purtgall e mandarin,
muschet e damgianett d vin;
prond eja pur u pan’tton
e crej m pigghj u cap’ton.
E u cumbagn, pur p’nziunet,
vecchj e mizz scianghet:
“J’ p stu stuzz d p’nzion
non pozz accattà u cap’ton.
A ches j’ e mgghjerm sim
ma u passem pegg d prim;
i nucedd, pcchè senza dind,
nuj no i tucchem p nind;
d chjù nu bucchir d vin
e p frutt mel e mandarin;
p dol’c qualche cosa fritt
eppò jnd u litt ritt ritt”.

(dicembre 1979)

LA BEFAN

Sop a na scop e sola sol
egn u sacch e pigghj u vol.
P la nev, p la tramunden,
p sti fridd vej lunden.
Jnd i ches, jnd i v’llin
da u cannon d la cucin
tres quann send d runfà,
addonn c stej la bundà,
luc e fuch tutt stutet
e i uagnun semb a garbet.
E fùria fùrij, senza r’pos,
mett d zenn qualche cos.
Nind lass pi capr’ccius,
nind pur pi chjang’lus.
Fej jurn e p tutt quiss
che la Befan nind ha miss,
ej inutl spià sop i titt:
la Vecchj ha cam’net ritt;
eja sciut a truvà i uagnun
che ogn jurn fann i bbun.

(gennaio 1980)

I NPUT D FRANGISCH

Quann’er uagnon Frangisch
al’tev a via Tordisch,
grann scij al’tà au Straton
e scev for pu zappon.
P dà a cambà la famigghj,
p na rocchj d figghj
angor tutt uagnun,
partij p c’rcà f ’rtun.
E fatgann e cumattenn,
aggiustann e facenn
a vun a vun c sonn s’stmet
e mo stann tutt spuset.
Frangisch d figghj tnev nov
e murij u ciunguandanov.
E vdim da i figghj spuset
u nom di nput che sonn net.
Mo duj stann a Vist
e vun fatich vcina Trist;
u figghj d na figghj, C’ccill,
fej u bdell a Francavill,
a Milan stej Franghin
e a Torin duj Cecchin.
Mo stej pur nu Francucc,
nu Franch e nu Franchinucc.
Però fin a quann vun mor
la fest pu sand lor
c fej u jurn d San Frangisch,
u quatt ottobr, pu frisch.

(novembre 1985)

I D’SC’NDEND D PITR

Vcin u puzz d Sambitr
na vol’t al’tev Pitr.
Quann Pitr c facij vecchj
i maschl pi sicchj e i secchj
anghjevn p l’al’t uagnun
tin, catin, e sciarrun;
e accom c facevn grann
c mttevn jnd la bann:
chi er cus’tor, chi scarper
e scevn au cungirt la ser.
Stech parlann du Ottcind
e d’ann sonn passet cind.
Dop p l’Amer’ch emgrar’n
e i doj fem’n c spusar’n:
la pcc’nonn a nu varvir
e la grann a nu carabbnir.
Da quidd che sonn net,
e da i nput po spuset
mo c stej qualche Ptruzz
e nsciun al’t vcin u puzz.
D Pitr mo stann i d’sc’ndend
e qualcun fej u studend.
C chjam’n Ptrin e Petrin,
e d chjù Pier e Pierin.
U v’ndnov giugn Sambitr e Pavl:
fest pi sol Pitr e sol Pavl,
fest pur pi Ptruzz e Pierin,
pi Pier, Ptrin e Petrin.

(novembre 1985)

I M'NACC D CARNVEL

Pu v'stit tutt arrpzzet,
u cappidd mizz affanghet,
i cchjel rutt, la pipp
e i men sop la tripp
chi passev, vdennl appis,
non putev fr'nà la ris.
Ai nzul't d la gend
carnvel facev l'idifferend;
ma dop tand e tand offes,
cutlann i gamm appes:
"Mannagghja mannagghj,
ej che song d pagghj
- diss - che s'er d carn e oss
non facetv tanda moss.
Però c stej poch da sfott
s t'nim i scarp rott,
nè da rit s, puv'ridd,
stem appis ai fn'stridd.
Da sott vdit i dfitt nustr;
però da sop nuj vdim i vustr.
Rdit, nzul'tet e sfuttit:
ma a cambanon c chjangit".

I NPUT D G'SEPP

G'sepp tnev la varch
e al'tev a Sand March,
u trend p Sabbell c fdanzej
e l'ann appirs c spusej.
Aver'n tanda figghj:
accussì er'n i famigghj.
I maschl c sonn nzuret
e i fem'n tutt spuset.
Chi stej a Vist, chi partut
e G'sepp ten tanda n'put;
chi è grann, chi pcc'nunn,
ogn ches nu nom du nunn.
A Vist stej sol P'ppin,
a Milan Pinucc e Peppin,
a Rom eja net Pepp
e a Bologn mo stej Bepp.
Da G'sepp che vuj sapè,
pcchè non addumann a me!?
U ninn che c port a battzzà
e chi alla scol c vej appundà
i P'ppin, i Peppin, i Pepp
sonn tutt quand G'sepp.
Senza luss, senza sfarz
u sand lor arriv a marz.
U dciannov è San G'sepp,
u sand d P'ppin, Pepp e Bepp,
d G's'ppuzz, P'ppucc e Pinucc,
d Pin, P'ppnidd e Peppinucc.

RET LA MADONN D L'ADDUL'RET

Ret la Madonn d l'Addul'ret
na femm'n tutta nduret,
p scarp e v'stit d luss
e tutt appttet u muss
scev p la npota Marilen
che ngann tnev la cullen;
jess p braccel e cullanin
e duj gruss rcchjn.
Quess ten fret e marit
che stann mmizz ai partit.
Pr'c'ssiona longh vers ser
- sti cos no v par'n ver -
tanda mamm pi uagnun
che dcevn raziun,
i nonn assim ai nput
che stevn tutt d'spiaciut
ret la Madonn pu lutt e trist
che c'rchev a Ges Crist.
Pr'c'ssion du V'nardì Sand,
u paes c stev tutt quand;
l'un'ca cosa stunet
quidd doj tutt nduret,
asc'nnut p parè bell
tutt car'ch d giujell.
La Madonn che c'rchev a Crist,
quidd doj p less vist.
E chi g'rev pu d'lor,
chi p far'c vdè p l'or.

ultimo aggiornamento: 03/2021

e-mail: franco.frascolla(at)gmail.com

[questo sito non utilizza cookie e non effettua alcun tipo di tracciamento dei visitatori]